Hoppa till innehållet

Varukorg

Din varukorg är tom

Fortsätt handla
Grøn stær (glaukom)
21 jan. 202511 min läsning

Grön starr (glaukom)

Grön starr, även kallad glaukom, är en allvarlig ögonsjukdom som kan leda till permanent synförlust om den inte upptäcks och behandlas i tid. Det är en av de vanligaste orsakerna till blindhet i världen och drabbar miljontals människor varje år. Läs vidare och få bättre koll på vad grön starr är, hur sjukdomen upptäcks och behandlas samt vad du själv kan göra för att minska risken att drabbas.

Vad är grön starr?

Grön starr (glaukom) är en ögonsjukdom som innebär att synnerven, som förbinder ögat med hjärnan, får bestående skador. Skadorna uppstår ofta till följd av förhöjt tryck i ögat. Trycket kan bero på att det normala utflödet av vätska från ögat är blockerat. Utan behandling kan sjukdomen leda till så kallat tunnelseende eller i värsta fall blindhet.

Hur känns grön starr?

Grön starr kan utvecklas långsamt och utan tydliga symtom i början. Därför kallas ögonsjukdomen ibland för "synens smygande tjuv". Vid akut grön starr uppstår en plötslig blockering i ögats dräneringskanaler, vilket gör att trycket i ögat stiger kraftigt. Symtomen kan vara nedsatt syn, regnbågsfärgade ringar runt ljuskällor, ögonsmärta, kraftig huvudvärk och ibland kräkningar. Om du upplever plötslig smärta i ögat eller snabbt försämrad syn ska du omedelbart söka vård.

Vad orsakar grön starr?

Grön starr innebär att synnerven får bestående skador, ofta till följd av ett förhöjt tryck i ögat (intraokulärt tryck). När synnerven skadas kan synintrycken inte längre överföras normalt från ögat till hjärnan, vilket påverkar synen. Det finns även andra riskfaktorer som kan påverka utvecklingen av sjukdomen:

  • Förhöjt ögontryck: Vätskan inne i ögat, som kallas kammarvatten, dräneras genom ett avflödessystem i ögat (trabekelverket). Om dräneringen inte fungerar som den ska stiger trycket i ögat, vilket med tiden kan skada synnerven. Alla med förhöjt ögontryck utvecklar dock inte grön starr, och vissa kan få sjukdomen trots normalt ögontryck.

  • Genetik: Ärftlighet spelar en betydande roll. Om grön starr finns i familjen är risken att själv utveckla sjukdomen högre.

  • Ålder: Risken för glaukom ökar med åldern, särskilt efter 60 års ålder.

  • Blodförsörjning: Nedsatt blodcirkulation till synnerven kan göra den mer känslig för skador.

  • Sjukdomar: Vissa sjukdomar och tillstånd kan öka risken för grön starr, exempelvis diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Även ögonskador, allvarliga infektioner och inflammationer kan leda till glaukom.

  • Användning av läkemedel: Långvarig användning av kortikosteroider, både i form av ögondroppar och läkemedel som påverkar hela kroppen, kan öka risken för att utveckla glaukom.

  • Ögonskador: Tidigare skador på ögat eller avvikelser i ögats dräneringssystem kan bidra till att glaukom utvecklas.

Vilka är de första tecknen på grön starr?

Grön starr utvecklas ofta långsamt och utan tydliga symtom i början, vilket är anledningen till att sjukdomen kallas "synens smygande tjuv". Regelbundna ögonundersökningar är därför viktiga för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede. Om du upplever plötslig ögonsmärta eller snabbt försämrad syn ska du omedelbart söka vård. Var även uppmärksam på följande symtom:

  • Inskränkt synfält: Ett tidigt tecken på glaukom är att det perifera seendet gradvis försämras. Det innebär att du långsamt förlorar förmågan att se sådant som finns i ytterkanterna av synfältet, medan det centrala seendet till en början fortfarande kan vara skarpt. Detta kallas ofta för "tunnelseende", eftersom det kan upplevas som att se genom en tunnel. Ett inskränkt synfält kan vara svårt att upptäcka eftersom förändringen ofta sker gradvis.

  • Suddig syn: I vissa fall kan glaukom orsaka suddig eller förvrängd syn, ofta till följd av förhöjt ögontryck eller skador på synnerven. Du kan märka att det blir svårare att urskilja detaljer och se saker tydligt. Besvären kan variera från lätt suddighet till en känsla av att se genom ett immigt eller smutsigt glas. Ljuskällor kan upplevas som skarpa eller obehagliga, och det kan bli svårare att bedöma avstånd.

  • Rodnad i ögat: I vissa fall, särskilt vid akut glaukom när ögontrycket stiger snabbt, kan ögat bli rött och göra ont. Detta kan även förekomma tillsammans med illamående, kräkningar och huvudvärk.

  • Regnbågsfärgade ringar runt ljuskällor: Detta förekommer framför allt vid akut trångvinkelglaukom, en ovanlig men allvarlig form av grön starr. Du kan då se regnbågsfärgade ringar eller glorior runt ljuskällor, exempelvis gatlyktor, bilstrålkastare eller lampor i hemmet. Om du upplever detta tillsammans med andra symtom på akut glaukom ska du omedelbart söka hjälp hos en ögonläkare eller akutmottagning.

  • Synsvårigheter i svagt ljus: Vissa personer med glaukom märker att de får svårare att se i mörker, i svag belysning eller på natten.

  • Huvudvärk eller illamående: I ovanliga fall, särskilt vid akut glaukom, kan du uppleva huvudvärk, illamående, kräkningar och synstörningar. Det kan vara tecken på att ögontrycket plötsligt har stigit kraftigt.

  • Smärta i ögat: En skarp eller pulserande smärta i ena ögat, ofta tillsammans med en känsla av tryck. Smärtan kan stråla ut i resten av huvudet och ibland förväxlas med migrän eller spänningshuvudvärk. Vissa upplever även illamående eller kräkningar till följd av det kraftigt förhöjda ögontrycket.

Om du misstänker att du har glaukom är det viktigt att kontakta en ögonläkare så snart som möjligt för en grundlig ögonundersökning. Ögonläkaren kan undersöka ögontrycket, synfältet och synnerven för att upptäcka eller utesluta glaukom. Tidig behandling av grön starr kan bidra till att bevara synen och förhindra ytterligare synförlust.

Vilka olika typer av grön starr finns det?

Det finns flera olika typer av grön starr (glaukom), och de skiljer sig åt när det gäller orsaker, symtom och behandlingsmetoder. Här är de viktigaste typerna:

  • Primärt öppenvinkelglaukom: Den vanligaste typen av grön starr, som beror på en gradvis försämring av vätskans avflöde genom ögats dräneringssystem. Detta kan leda till ökat tryck i ögat. Sjukdomen utvecklas långsamt och ger ofta inga tydliga symtom i början.

  • Akut trångvinkelglaukom: En mer ovanlig men akut och smärtsam form av glaukom. Den uppstår när ögats dräneringssystem plötsligt blockeras, vilket leder till en snabb tryckökning. Symtomen kan vara kraftig smärta, rött öga, illamående och regnbågsfärgade ringar runt ljuskällor. Tillståndet kräver omedelbar behandling.

  • Sekundär grön starr: Uppstår till följd av en annan sjukdom, skada eller ett annat tillstånd, exempelvis diabetes, ögonskador eller inflammation.

  • Kongenital grön starr: Ett ovanligt medfött tillstånd där ögats dräneringssystem inte har utvecklats normalt från början.

  • Barnglaukom eller medfödd grön starr: En ovanlig typ av glaukom som förekommer hos spädbarn eller små barn. Den beror på en medfödd avvikelse i ögats dräneringssystem. Symtomen kan vara förstorade och grumliga hornhinnor, ljuskänslighet och rinnande ögon.

  • Normaltrycksglaukom: Ögontrycket ligger inom det normala intervallet, men synnerven skadas ändå. Orsaken till normaltrycksglaukom är fortfarande okänd, men nedsatt blodflöde till synnerven kan spela en roll.

  • Pigmentglaukom: Orsakas av pigment som lossnar från regnbågshinnan (iris) och täpper till ögats dräneringskanaler. Tillståndet förekommer ofta hos yngre vuxna och kan vara ärftligt.

  • Exfoliationsglaukom (pseudoexfoliation): Uppstår när proteinliknande avlagringar samlas i ögat. Dessa kan täppa till ögats dräneringssystem och orsaka förhöjt ögontryck, vilket i sin tur kan skada synnerven.

  • Neovaskulärt glaukom: Orsakas av en onormal tillväxt av blodkärl i ögats dräneringssystem och uppstår ofta till följd av diabetes eller sjukdomar i näthinnan.

Kan man förebygga grön starr?

Att förebygga grön starr börjar med att vara uppmärksam på sin ögonhälsa. Även om glaukom inte alltid går att förebygga, eftersom faktorer som ålder och ärftlighet spelar en betydande roll, finns det flera saker du kan göra för att minska risken eller bromsa sjukdomens utveckling om den upptäcks tidigt. Här får du koll på några viktiga åtgärder:

  • Håll koll på symtomen: Var uppmärksam på tecken som suddig syn, ögonsmärta eller synförlust och sök omedelbart vård om dessa uppstår.

  • Gå på regelbundna ögonundersökningar: En tidig diagnos är det bästa sättet att förebygga synförlust. Personer över 40 år eller som tillhör en riskgrupp bör regelbundet låta en optiker eller ögonläkare kontrollera ögontrycket och synnerven.

  • Känn till din ärftlighet: Om grön starr förekommer i din familj är det viktigt att berätta det för din ögonläkare, eftersom det kan innebära en ökad risk.

  • Undvik ögonskador: Använd skyddsglasögon vid sportaktiviteter eller arbete där det finns risk för ögonskador. Skador på ögat kan nämligen leda till sekundär grön starr.

  • Ät hälsosamt: Livsmedel som är rika på antioxidanter, vitaminer och mineraler kan bidra till en god ögonhälsa, exempelvis gröna bladgrönsaker och morötter.

  • Motionera regelbundet: Fysisk aktivitet kan bidra till att sänka ögontrycket, särskilt om du tillhör en riskgrupp.

  • Undvik rökning: Rökning kan försämra blodcirkulationen, även till ögonen.

  • Håll kroniska sjukdomar under kontroll: Se till att sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är välbehandlade, eftersom de kan bidra till skador på ögonen.

  • Var uppmärksam på vissa läkemedel: Långvarig användning av kortikosteroider, särskilt i form av ögondroppar, kan öka risken för glaukom. Rådgör med din läkare om du behöver använda dessa läkemedel under en längre tid.

  • Använd solglasögon: Skydda ögonen mot starkt ljus genom att använda solglasögon.

Hur upptäcks grön starr?

Grön starr upptäcks ofta vid en grundlig ögonundersökning hos en optiker eller ögonläkare. Eftersom sjukdomen vanligtvis utvecklas långsamt och utan tydliga symtom i början är regelbundna undersökningar viktiga för att upptäcka och behandla den i tid. Här är de vanligaste metoderna för att upptäcka grön starr:

  • Mätning av ögontrycket (tonometri): Grön starr är ofta förknippad med förhöjt tryck i ögat, vilket kan skada synnerven.

  • Synfältsundersökning: Undersökningen mäter ditt perifera seende för att upptäcka eventuella områden där synen har försämrats. Synförlust börjar ofta i synfältets ytterkanter.

  • Undersökning av synnerven (fundoskopi): Ögonläkaren använder ett mikroskop eller en särskild lins för att undersöka synnerven längst bak i ögat. Skador på synnerven kan vara ett tecken på grön starr.

  • Mätning av hornhinnans tjocklek (pachymetri): Hornhinnans tjocklek kan påverka resultatet vid mätning av ögontrycket och ha betydelse för bedömningen av risken för grön starr.

  • Undersökning av kammarvinkeln (gonioskopi): En undersökning av vinkeln mellan regnbågshinnan och hornhinnan, där ögats vätska normalt dräneras. Den används för att avgöra om du har öppenvinkelglaukom eller trångvinkelglaukom.

  • Optisk koherenstomografi (OCT): En avancerad bildteknik som skapar detaljerade bilder av synnerven och näthinnan. Undersökningen kan upptäcka tidiga skador innan de orsakar märkbara symtom.

Kan man operera grön starr?

Ja, grön starr kan behandlas med operation om det behövs, särskilt när sjukdomen inte kan hållas under tillräcklig kontroll med läkemedel eller ögondroppar. Syftet med en glaukomoperation är att sänka ögontrycket och därmed förhindra ytterligare skador på synnerven. Det finns flera olika kirurgiska metoder, och vilken som används beror på typen av glaukom och hur långt sjukdomen har utvecklats. Här är några av de vanligaste behandlingarna:

  • Laserbehandling: Laser används för att förbättra avflödet av kammarvatten från ögat, vilket kan bidra till att sänka ögontrycket.

  • Mikrokirurgi: Vid denna operation skapas en ny dräneringskanal i ögat så att vätskan lättare kan rinna ut och ögontrycket därmed minska.

  • Kammarvinkeloperationer: Dessa operationer används för att öppna upp blockeringar som hindrar vätskan från att dräneras normalt vid trångvinkelglaukom.

När är en operation nödvändig vid grön starr?

Kirurgisk behandling av glaukom kan bli nödvändig när …
… ögontrycket inte kan hållas under kontroll med läkemedel.
… läkemedlen som används för att behandla glaukom orsakar biverkningar eller komplikationer.
… sjukdomen har utvecklats långt och det finns risk för ytterligare synförlust.

Är operation det enda behandlingsalternativet vid grön starr?

En operation är inte nödvändigtvis det första behandlingsalternativet. De flesta personer med glaukom kan hålla sjukdomen under kontroll med hjälp av läkemedel, vanligtvis ögondroppar som sänker trycket i ögat. I vissa fall kan en operation ändå bli nödvändig om läkemedlen inte ger tillräcklig effekt eller om komplikationer uppstår.

Kan man gå för länge med grön starr?

Ja, det är möjligt att gå med grön starr (glaukom) under lång tid utan att upptäcka sjukdomen, särskilt eftersom den ofta saknar tydliga symtom i början och utvecklas långsamt. Om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid kan ögontrycket förbli förhöjt och synnerven skadas alltmer, vilket i sin tur kan leda till bestående synförlust.

Vad är skillnaden mellan grön starr och grå starr?

Grön starr (glaukom) och grå starr (katarakt) är båda ögonsjukdomar, men det handlar om två helt olika tillstånd. Grå starr kan vanligtvis behandlas med en operation, medan grön starr är allvarligare eftersom sjukdomen kan skada synnerven och leda till blindhet om den inte behandlas i tid.

Kort om grön starr (glaukom): Grön starr är en sjukdom där synnerven gradvis skadas, ofta till följd av förhöjt tryck i ögat. Skadorna kan leda till en långsam försämring av synen och i värsta fall blindhet om sjukdomen inte behandlas. I Danmark har cirka 100 000 personer grön starr, men bara hälften har fått en diagnos. För att bevara synen är det viktigt att påbörja behandling, som i första hand vanligtvis består av trycksänkande ögondroppar.

Kort om grå starr (katarakt): Grå starr uppstår när ögats naturliga lins blir grumlig. Grumligheten gör att ljuset inte kan passera genom linsen som det ska, vilket leder till suddig eller försämrad syn. Grå starr kan behandlas med en operation där den grumliga linsen ersätts med en konstgjord lins. Sjukdomen blir vanligare med åldern. Omkring 50 % av personer över 80 år har utvecklat grå starr, och cirka 30–40 % i västvärlden opereras för sjukdomen. Läs mer om grå starr och få ytterligare kunskap om ögonsjukdomen.

Är grön starr ärftligt?

Ja, grön starr (glaukom) kan vara ärftligt, och sjukdomshistoriken i familjen har stor betydelse för risken att utveckla sjukdomen. Om en eller flera personer i din närmaste familj har glaukom ökar risken att du själv drabbas. Vi rekommenderar därför regelbundna ögonundersökningar, även om du inte upplever några symtom.

Läsglasögon och grön starr

Om du har glaukom och börjar komma upp i åren är det också möjligt att du har utvecklat presbyopi (ålderssynthet), vilket kan innebära att du behöver läsglasögon för att se tydligt på nära håll. Presbyopi är en naturlig åldersförändring som vanligtvis börjar märkas vid 40–45 års ålder. Ögats lins förlorar gradvis sin elasticitet, vilket gör det svårare att fokusera på föremål och text på nära håll. Detta sker oberoende av glaukom. Läs mer om presbyopi och få bättre koll på om det är dags att skaffa läsglasögon.

När bör du söka hjälp?

Grön starr, eller glaukom, är en allvarlig ögonsjukdom som kan leda till bestående synförlust om den inte upptäcks och behandlas i tid. Eftersom sjukdomen ofta utvecklas långsamt och utan symtom i början är det viktigt att veta när du bör söka hjälp. Även om grön starr vanligtvis inte ger några tydliga symtom i ett tidigt skede bör du vara uppmärksam på följande tecken:

  • Tunnelseende: När synfältet gradvis blir mer begränsat, särskilt i ytterkanterna.

  • Suddig syn: Om du märker att din syn blir suddig eller oklar kan det vara ett tecken på sjukdomen.

  • Smärta i ögat: Plötslig och kraftig ögonsmärta kan vara ett tecken på akut grön starr.

  • Regnbågsfärgade ringar runt ljuskällor: Om du ser glorior eller regnbågsfärgade ringar runt lampor och andra ljuskällor.

  • Huvudvärk och illamående: Om du får kraftig huvudvärk tillsammans med ögonsmärta och illamående kan det vara tecken på akut grön starr, som kräver omedelbar vård.

Undersök dina ögon regelbundet

Många personer med grön starr upplever inga symtom förrän synen redan har försämrats avsevärt. Därför bör du gå på regelbundna ögonundersökningar om du är över 40 år eller har grön starr i familjen, är närsynt eller har diabetes. Då bör du låta kontrollera ditt ögontryck och synfält minst vartannat år. Om du är över 60 år rekommenderar vi att du undersöker dina ögon varje år hos en optiker eller ögonläkare.

Fakta om grön starr

Grön starr, även kallad glaukom, är en allvarlig ögonsjukdom som kan leda till permanent synförlust om den inte upptäcks och behandlas i tid. Här har vi samlat några viktiga siffror och fakta om grön starr:

  • Grön starr drabbar cirka 80 miljoner människor världen över (2020).

  • Det uppskattas att antalet kommer att öka till över 110 miljoner år 2040 till följd av en åldrande befolkning.

  • Grön starr är den näst vanligaste orsaken till blindhet globalt, efter grå starr.

  • Omkring 10 % av personer med grön starr blir blinda trots behandling.

  • Cirka 90 000 danskar har grön starr, men många är inte medvetna om det eftersom sjukdomen ofta utvecklas utan tydliga symtom i början.

  • Det uppskattas att upp till 50 % av personer med grön starr inte vet om att de har sjukdomen.

  • Grön starr förekommer främst hos personer över 40 år, och risken ökar med stigande ålder.

  • Personer som har grön starr i familjen löper upp till 4–9 gånger högre risk att utveckla sjukdomen.

Dessa siffror visar hur viktigt det är med regelbundna ögonundersökningar och att vara uppmärksam på riskfaktorerna för att kunna förebygga allvarliga konsekvenser av grön starr.