Find din brillestyrke

Hitta din glasögonstyrka



Behöver du läsglasögon eller en annan typ av glasögon är det avgörande att du väljer rätt styrka. Annars riskerar du att glasögonen inte hjälper – och i värsta fall kan de göra mer skada än nytta. Men hur tar du reda på vilken styrka som passar just dina ögon? I den här guiden förklarar vi hur glasögonstyrke-skalan fungerar och hur du hittar din styrka, så att du enkelt kan få syn på de glasögon som passar dig perfekt.

Vad är en glasögonstyrke-skala?

Glasögonstyrke-skalan används av alla och är en standardiserad skala som både optiker och glasögontillverkare använder för att ange synskärpa. Det betyder att du bara behöver förhålla dig till en skala – och det gör det mycket enklare för dig att hitta rätt läsglasögon eller glasögon, oavsett var du köper dem. Skalan berättar om du är närsynt eller långsynt, och i vilken grad du behöver korrigering för att uppnå klar syn. När du har genomgått ett syntest får du ett glasögonrecept med ett specifikt styrkevärde som du kan utgå från när du ska välja glasögon.

Hur ser en glasögonstyrke-skala ut?

En glasögonstyrke-skala – även kallad en refraktionsskala – anger hur mycket korrigering som behövs i glasögonlinserna för att förbättra synen. Skalan består av plus- och minussiffror som börjar från 0 och rör sig uppåt, och mäts i enheten dioptrier (D). Se hur skalan typiskt ser ut:

Plusstyrkor (+): Används vid långsynthet (hyperopi) – när du ser klart på avstånd, men har svårt att fokusera på saker nära. T.ex.: +0.50, +1.00, +1.50, +2.00, +2.50, +3.00 osv.
Minusstyrkor (-): Används vid närsynthet (myopi) – när du ser tydligt på nära håll, men har svårigheter att se klart på avstånd. T.ex.: -0.50, -1.00, -1.50, -2.00, -2.50, -3.00 osv.

Vad är skillnaden mellan plus (+) och minus (-)?

Plus- och minusvärdena anger vilken typ av synfel du har:

Plus (+): Du är långsynt (hyperop), vilket betyder att du har svårt att se tydligt på kort avstånd.
Minus (-): Du är närsynt (myop), vilket gör det svårt att se klart på längre avstånd.
Det betyder t.ex. att en styrka på +2.50 indikerar behov av hjälp för att fokusera på saker nära, medan en styrka på -1.00 betyder att din syn på avstånd är suddig.

Vad betyder siffrorna på glasögonstyrke-skalan?

Siffrorna på glasögonstyrke-skalan visar hur stort ditt synfel är – och därmed hur mycket korrigering du behöver:
0: Du har normal syn och behöver inte glasögon.
0.25 till 1.50 (plus eller minus): Lätt synnedsättning – här kan glasögon vara en klar fördel och rekommenderas ofta.
Över 2.00 (plus eller minus): Måttlig till kraftig synnedsättning – här kommer glasögon att vara nödvändiga för att säkerställa klar syn.

– ju högre siffran är – oavsett om det är plus eller minus – desto större är behovet av synkorrigering.

Hur hittar du din styrka?

Du kan ta reda på din glasögonstyrka på flera sätt – vi visar dig här 3 sätt:

1. Är du osäker på om du behöver glasögon kan du börja med ett snabbt självtest hemma: Håll en hand för det ena ögat och därefter för det andra. Ser du bra? Och med båda ögonen? Eller är det en skillnad? Om allt verkar klart har du inte behov av glasögon – om du inte älskar glasögon och vill ha ett par glasögon utan styrka.

2. Om du är åldersrelaterat långsynt (plusstyrka) – kan du använda vår åldersindelade styrkeguide för att få en känsla av om du behöver läsglasögon – och i så fall vilken styrka du eventuellt behöver. Men kom ihåg att guiden endast är vägledande och gäller endast för åldersrelaterad långsynthet (presbyopi):

35-40 år: +0.5
40-45 år: +1.0
45-50 år: +1.5
50-55 år: +2.0
55-60 år: +2.5
60-65 år: +3.0

– är du osäker mellan två styrkor, rekommenderar vi att du väljer den lägsta av de två styrkorna. Det kan kännas obehagligt att gå upp för snabbt i styrka. Vi rekommenderar också att du låter en optiker kontrollera din syn en gång om året.

3. Det mest precisa sättet att hitta din styrka är att göra ett syntest hos en optiker eller ögonläkare. Här får du den exakta glasögonstyrka du behöver – och samtidigt kommer båda dina ögon att mätas separat, så att styrkan passar exakt för båda ögonen. Vissa optiker erbjuder syntestet gratis, medan andra ställen tar en mindre summa.

När ändras din styrka?

Synen förändras ofta med åldern. Redan i 40-årsåldern kommer de flesta att uppleva förändringar i sina ögon, där linsens förmåga att ändra krökning börjar – och som har fått det mycket lite attraktiva namnet "ålderssyn" – eller bara presbyopi, som det heter på fackspråk. Det är en naturlig utveckling och är helt ofarligt. Du kommer typiskt att uppleva att små bokstäver har börjat flyta ihop? Och att du knappt kan se vad som står på mobilen eller på menyn! Och kanske har du helt gett upp att läsa ingredienslistorna på varor i mataffären? I de allra flesta fall kan det lösas med ett par läsglasögon som gör att du kan tyda det finstilta igen.

Hur ofta bör du kontrollera din styrka?

När du närmar dig åldern då läsglasögon blir aktuellt, rekommenderar vi att du låter en optiker eller ögonläkare kontrollera din syn en gång om året. Men håll noga koll på om din syn förändras – och om den gör det, boka tid hos en ögonläkare eller optiker. Detsamma gäller om du plötsligt upplever andra förändringar i synen som:

Du kisar med ögonen, när du tittar på tv eller kör bil, vilket oftast beror på närsynthet (-).
Du måste hålla mobilen eller boken långt bort från ansiktet för att se tydligt, vilket oftast beror på långsynthet (+). Det är här ett par läsglasögon ofta kan hjälpa.

Kort sagt: låt en optiker kontrollera din syn varje år, och håll generellt koll på din syn – och kontakta en optiker om den förändras.

Vilka symptom kan du uppleva vid fel glasögonstyrka?

Använder du glasögon, men känner dig fortfarande inte helt bekväm? Kanske är det inte dina ögon, utan själva glasögonstyrkan som inte är korrekt. Om du använder glasögon med fel styrka – eller inte använder glasögon alls, trots att du behöver det – kan du uppleva en rad fysiska symptom. Se de typiska symptomen:

Huvudvärk: Ett av de vanligaste tecknen. Om dina ögon överkompenserar kan det ge spänningshuvudvärk – särskilt sent på dagen.
Suddig syn: Även med glasögon kan synen verka oskarp, särskilt vid skifte mellan nära och fjärran avstånd.
Yrsel eller illamående: Fel styrka – särskilt vid astigmatism – kan ge en känsla av obalans, som påminner om åksjuka.
Ögontrötthet: Om du känner att dina ögon "arbetar hårt" när du läser eller arbetar vid en skärm, kan det vara ett tecken på fel korrigering.
Dubbelseende: Felaktigt justerade glas kan ge problem med fokusering – särskilt om dina ögon inte samarbetar väl.
Problem med avståndsbedömning: Fel styrka kan störa din förmåga att bedöma avstånd – farligt särskilt i trafiken.
Obehag vid att byta fokus: Om det tar tid att ställa skarpt när du tittar från t.ex. en bok till tv:n, kan det vara tecken på fel styrka.

– om du upplever dessa symptom är det dags att få din synstyrka kontrollerad hos en optiker eller ögonläkare. Ett syntest kan snabbt avgöra om din glasögonstyrka är fel.

Kan du skada dina ögon med fel styrka?

Nej – en felaktig glasögonstyrka ändrar inte din ögonstruktur och förvärrar inte din syn permanent. Symptomen försvinner normalt när du byter till rätt styrka. Däremot kan långvarig användning av felaktiga glasögon leda till ögonbelastning, trötthet och koncentrationssvårigheter, vilket kan påverka din vardag.

Varför har du ofta olika styrka på varje öga?

Det är helt normalt att ha olika styrka på varje öga. Detta beror typiskt på naturliga variationer i ögats form och uppbyggnad. Det ena ögat kan vara mer närsynt, långsynt eller ha en annan grad av astigmatism än det andra. Skillnaden kan också bero på skador, ögonsjukdomar eller åldersrelaterade förändringar. Även om det kan verka konstigt, anpassar hjärnan sig ofta till skillnaden, så att du fortfarande upplever en klar syn. Om skillnaden är mycket stor, kan det dock kräva speciella glasögonlinser eller kontaktlinser för att uppnå optimal syn.

Hur kan astigmatism påverka din glasögonstyrka?

Astigmatism uppstår när hornhinnan eller linsen i ögat inte är helt rund, utan mer oval i formen. Detta innebär att ljuset bryts ojämnt när det träffar ögats näthinna, vilket kan leda till suddig eller förvrängd syn på både korta och långa avstånd. För att korrigera detta används en specifik styrka i dina glasögonlinser, kallad "Cylinder" (cyl), som justerar för den ojämna ljusbrytningen. Samtidigt kommer det att finnas ett "Axis"-värde, som anger vilken riktning astigmatismen ligger i. Utan denna korrigering kan du uppleva problem med att fokusera, huvudvärk och ögontrötthet, särskilt vid läsning eller skärmarbete. Därför spelar astigmatism en central roll i att bestämma den exakta glasögonstyrka du behöver för att se klart.

Vad är skillnaden mellan enkelslipade och flerstyrkeglas?

Skillnaden mellan enkelslipade glas och flerstyrkeglas ligger i hur de korrigerar din syn på olika avstånd:

Enkelslipade glas är designade med en fast styrka över hela glaset. De används typiskt för att antingen korrigera närsynthet (myopi), långsynthet (hyperopi) eller läsglasögon. Om du bara behöver synkorrigering på ett visst avstånd – t.ex. för att läsa eller för att se klart på avstånd – är enkelslipade glas den rätta lösningen.

Flerstyrkeglas, som omfattar både bifokala och progressiva glas, är däremot designade för att korrigera synen på flera avstånd i samma glasögonlins. Bifokala glas har två separata styrkor, typiskt en för avstånd och en för läsning, åtskilda av en synlig linje. Progressiva glas erbjuder en smidig övergång mellan flera styrkor (avstånd, mellanavstånd och läsning) utan synliga skiljelinjer, vilket ger ett mer naturligt synfält. Om du upplever problem med att byta fokus mellan avstånd, kan flerstyrkeglas vara den bästa lösningen.

När ska du söka hjälp?

Om du upplever frekvent huvudvärk, suddig syn eller trötthet i ögonen kan det vara dags för ett syntest. Din synförändring kan vara liten, så det är inte alltid vi märker att vår syn blir sämre. Vi vänjer oss långsamt vid att synen blir svagare och märker det först när det blir ett problem. Därför är det en bra idé att genomföra ett syntest varje år eller vartannat år.