Näthinneavlossning (amotio retinae)

Näthinneavlossning är en allvarlig ögonsjukdom som kan leda till permanent synförlust om du inte får behandling i tid. Läs vidare och få svar på de viktigaste frågorna om vad näthinneavlossning är, varför det uppstår, hur det upptäcks, vem som riskerar att drabbas och när du behöver söka hjälp. På så sätt vet du vilka symtom du ska hålla utkik efter – och vad du ska göra om de visar sig.

Vad är näthinnan?

Näthinnan är ett tunt lager av ljuskänsliga celler som sitter längst bak i ögat – ungefär som en film i en kamera.

Det är här ljuset som kommer in i ögat omvandlas till elektriska signaler som sedan skickas vidare till hjärnan via synnerven. Det är så vi kan se!

Näthinnan innehåller miljontals sinnesceller som registrerar ljus, färger och rörelser. I mitten av näthinnan finns gula fläcken, även kallad makula, som gör det möjligt för dig att se skarpt och urskilja små detaljer.

Näthinnan är helt avgörande för synen. Om den skadas kan det leda till allvarliga synproblem och i värsta fall blindhet.

Vad är näthinneavlossning?

Näthinneavlossning, även kallad amotio retinae, uppstår när näthinnan lossnar från sitt normala underlag längst bak i ögat.

När det händer får näthinnan inte längre den mängd syre och näring den behöver. Om tillståndet inte behandlas snabbt kan det leda till permanent synförlust.

Näthinneavlossning börjar ofta med små revor eller hål i näthinnan som uppstår i samband med glaskroppsavlossning.

Det gör att vätska kan tränga in bakom näthinnan och lyfta den bort från ögats vägg.

Vanliga symtom är ljusblixtar, plötsligt uppkomna "flugor framför ögonen" och en mörk skugga som breder ut sig över synfältet.

Det är viktigt att reagera omedelbart – ju snabbare du får behandling, desto större är chansen att bevara synen.

Varför får man näthinneavlossning?

Det finns flera orsaker och riskfaktorer bakom näthinneavlossning.

Tillståndet förekommer bland annat hos närsynta personer och efter ögonskador, men beror ofta på åldersrelaterade förändringar i glaskroppen – den geléliknande massa som fyller större delen av ögat.

När glaskroppen krymper kan den dra i näthinnan och orsaka små revor eller hål.

Då kan vätska tränga in bakom näthinnan och få den att lossna från sitt underlag.

Här är de vanligaste orsakerna till näthinneavlossning:

• Små revor i näthinnan till följd av åldrande eller ögonskador.

• Kraftig närsynthet, som ökar risken betydligt.

• Tidigare ögonoperationer, exempelvis operation för grå starr.

• Ögonskador som uppstår vid exempelvis sport eller fallolyckor.

• Ärftlighet, om näthinneavlossning förekommer i familjen.

• Diabetes, särskilt om du har diabetisk retinopati (näthinneskador orsakade av diabetes).

Hur upptäcker man näthinneavlossning?

Det viktigaste är att vara uppmärksam på de tidiga symtomen och reagera snabbt.

Näthinneavlossning kan utvecklas snabbt och orsakar vanligtvis ingen smärta, vilket gör att tillståndet ibland kan vara svårt att upptäcka i tid.

Här är de vanligaste symtomen på näthinneavlossning:

• Ljusblixtar, särskilt i mörker.

• Flugor framför ögonen (floaters), som kan se ut som svarta prickar eller streck i synfältet.

• En skugga i synfältet, ofta som en mörk gardin som breder ut sig.

• Suddig eller förvrängd syn.

• Plötslig synförlust i delar av synfältet.

Du kan uppleva ett eller flera av dessa symtom, och de kan utvecklas under loppet av några timmar eller dagar.

När ska du söka hjälp?

Omedelbart!

Om du plötsligt upplever ljusblixtar, många nya svarta prickar eller en mörk skugga i synfältet ska du genast kontakta en ögonläkare eller uppsöka en akutmottagning.

Ju snabbare du får behandling, desto större är möjligheten att rädda synen.

Vänta inte för att se om symtomen försvinner av sig själva. Om näthinnan redan har börjat lossna kan värdefull tid gå förlorad.

Vem riskerar att drabbas av näthinneavlossning?

Även om vem som helst kan drabbas av näthinneavlossning finns det vissa grupper som har högre risk än andra.

Du löper större risk om du:

• Är över 50 år, eftersom åldersrelaterade förändringar ökar risken.

• Är kraftigt närsynt, särskilt om du har en glasögonstyrka över -6.

• Tidigare har genomgått en ögonoperation.

• Har haft näthinneavlossning i det andra ögat.

• Tidigare har fått en ögonskada.

• Har en ärftlig ögonsjukdom.

Om du tillhör någon av dessa grupper bör du vara extra uppmärksam på förändringar i synen.

Hur ställer ögonläkaren diagnosen?

För att diagnostisera näthinneavlossning börjar ögonläkaren med att fråga om dina symtom, exempelvis ljusblixtar, flugor framför ögonen eller suddig syn.

Därefter undersöks ögat med särskild utrustning.

Vanligtvis får du först ögondroppar som vidgar pupillen, så att läkaren lättare kan undersöka näthinnan.

Med hjälp av ett oftalmoskop eller en spaltlampa med en särskild lins kan läkaren se om näthinnan har lossnat.

Om det finns blödningar eller grumlingar som gör det svårt att se näthinnan kan undersökningen kompletteras med ultraljud.

Diagnosen baseras på både dina symtom och resultatet av ögonundersökningen.

Om läkaren misstänker näthinneavlossning får du snabbt en remiss för vidare behandling.

Undersökningen är smärtfri, men kan ta lite tid – särskilt om du behöver få pupillerna vidgade.

Hur behandlas näthinneavlossning?

Behandlingen av näthinneavlossning beror på hur omfattande avlossningen är och var på näthinnan den sitter.

I de flesta fall krävs en operation, som behöver utföras snabbt för att bevara synen.

Den vanligaste operationsmetoden är vitrektomi. Vid denna operation tar ögonkirurgen bort glaskroppen och ersätter den med gas eller olja som hjälper till att hålla näthinnan på plats.

I vissa fall kombineras operationen med laserbehandling eller frysbehandling för att försluta hål eller revor i näthinnan.

Efter operationen kan du behöva hålla huvudet i en särskild position under några dagar för att gasen ska trycka mot rätt område i ögat.

Synen återhämtar sig gradvis under veckor eller månader. Hur bra resultatet blir beror framför allt på om gula fläcken har påverkats.

Gula fläcken, även kallad makula, är området mitt på näthinnan som gör att du kan se skarpt, läsa och urskilja små detaljer.

Om näthinneavlossningen når gula fläcken ökar risken för bestående synnedsättning.

Hur stora är chanserna att få tillbaka synen?

Det beror framför allt på om gula fläcken (makula) har påverkats av näthinneavlossningen.

Om gula fläcken inte har lossnat kan du ha upp till 90–95 % chans att återfå nästan hela synförmågan.

Om gula fläcken däremot har lossnat kan chansen att återfå god syn vara omkring 50 %, och synen blir då sällan helt som tidigare.

Ju tidigare du får behandling, desto bättre är dina chanser att bevara eller återfå synen.

Hur kan man förebygga näthinneavlossning?

Det går inte alltid att förhindra näthinneavlossning, men det finns flera saker du kan göra för att minska risken och upptäcka varningssignaler i tid.

Det handlar framför allt om att känna till symtomen och gå på regelbundna ögonundersökningar, särskilt om du är närsynt eller tidigare har genomgått en ögonoperation.

Om du plötsligt upplever ljusblixtar, svarta prickar och streck eller en skugga i synfältet ska du omedelbart kontakta en ögonläkare.

Att reagera snabbt kan vara skillnaden mellan att bevara och förlora synen.

Här är några av de bästa råden för att förebygga näthinneavlossning:

• Gå på regelbundna ögonundersökningar, särskilt om du är närsynt eller över 50 år.

• Var uppmärksam på förändringar i synen och reagera snabbt om du märker något ovanligt.

• Skydda ögonen vid sport och trädgårdsarbete med solglasögon eller glasögon utan styrka om det finns risk för stötar.

• Se till att eventuella revor i näthinnan behandlas tidigt, innan de utvecklas till näthinneavlossning.

• Håll din diabetes under god kontroll om du har sjukdomen.

Näthinneavlossning och behov av läsglasögon – finns det ett samband?

Inte direkt, men det finns ett indirekt samband.

När du kommer upp i 40-årsåldern och börjar behöva läsglasögon beror det vanligtvis på ålderssynthet (presbyopi).

Det innebär att ögats naturliga lins gradvis förlorar sin förmåga att fokusera på föremål på nära håll.

Ålderssynthet ökar inte i sig risken för näthinneavlossning.

Däremot börjar glaskroppen, den geléliknande massan som fyller ögat, förändras och gradvis lossna från näthinnan ungefär under samma period i livet.

Detta kallas åldersrelaterad glaskroppsavlossning och är något som nästan alla upplever med tiden.

Hos vissa personer kan glaskroppen dra så mycket i näthinnan att det uppstår ett hål, vilket i sin tur kan leda till näthinneavlossning.

Korta frågor och svar

Vad är näthinneavlossning?

Ett tillstånd där näthinnan lossnar från sitt underlag i ögat, vilket kan leda till permanent synförlust.

Varför uppstår näthinneavlossning?

Det kan bero på revor i näthinnan, närsynthet, åldersförändringar, ögonskador eller sjukdomar.

Hur upptäcker man näthinneavlossning?

Vanliga symtom är ljusblixtar, svarta prickar och streck, skuggor i synfältet och försämrad syn.

När ska man reagera?

Omedelbart – näthinneavlossning är ett akut tillstånd som kräver snabb behandling.

Vem drabbas av näthinneavlossning?

Framför allt personer över 50 år, närsynta personer och personer som har haft ögonskador eller har diabetes.

Var behandlas näthinneavlossning?

På ögonkirurgiska avdelningar och sjukhus.

Eas upplevelse av näthinneavlossning

"Jag trodde bara att det berodde på åldern – men så började skuggan växa"

• Namn: Ea, 57 år

• Bakgrund: Jurist, närsynt (-6 på båda ögonen)

I början hade jag problem med "flugor framför ögonen" – sådana där svarta prickar som dansade runt, särskilt när jag tittade på en upplyst skärm.

Jag tänkte inte så mycket på det eftersom jag hade hört att det var något som kom med åldern.

Men en söndagsmorgon vaknade jag och märkte ett märkligt ljusfenomen i mitt vänstra öga.

Det såg ut som en blixt ute i kanten av synfältet, som dök upp varje gång jag snabbt flyttade blicken från sida till sida.

Det gjorde inte ont, men det kändes inte normalt.

Ett par dagar senare, på väg hem från jobbet, såg jag en skugga i den nedre delen av synfältet.

Det liknade en mörk gardin som hade dragits ner halvvägs över ögat.

Skuggan rörde sig inte, men den växte lite under kvällen.

Nästa morgon ringde jag min ögonläkare och beskrev mina symtom. Jag blev ombedd att komma in direkt.

"Du måste opereras så snart som möjligt"

Hos ögonläkaren fick jag droppar i ögat som vidgade pupillen.

Det gjorde att läkaren kunde undersöka näthinnan längst bak i ögat.

Han använde ett starkt ljus och ett särskilt undersökningsinstrument.

Efter några minuter kunde han tyvärr konstatera att jag hade drabbats av näthinneavlossning.

Jag behövde opereras samma dag.

Jag blev rädd.

Jag hade aldrig varit sövd tidigare, och tanken på att någon skulle operera mitt öga var skrämmande.

Men läkaren förklarade lugnt att ju snabbare jag opererades, desto större var möjligheten att återfå synen.

Operationen och de första dagarna efteråt

Jag skickades vidare till ögonavdelningen på Rigshospitalet, där en ögonkirurg bekräftade att jag hade näthinneavlossning.

Operationen genomfördes samma kväll.

Det var en vitrektomi, där glaskroppen avlägsnades och ersattes med en gasbubbla som skulle hålla näthinnan på plats.

Efter operationen var det viktigt att jag höll huvudet nedåtböjt under de första dagarna, så att gasen tryckte mot rätt område i ögat.

Det var tufft och krävde mycket tålamod, särskilt eftersom jag inte fick sova på rygg.

Synen i det opererade ögat var mycket suddig under de första veckorna – ungefär som att titta genom ett smutsigt fönster.

Hur går det i dag?

I dag, nästan ett år senare, är synen i mitt vänstra öga nästan normal igen.

Jag ser fortfarande lite suddigt ute i kanten och har kvar några "flugor framför ögonen", men det är ingenting jämfört med vad som kunde ha hänt med min syn.

Jag har lärt mig att aldrig ignorera förändringar i synen.

Om jag hade väntat ytterligare några dagar kunde det ha varit för sent.

Nu låter jag regelbundet kontrollera mitt andra öga och har blivit mycket bättre på att lyssna på mina ögon.

Eas råd till dig

• Ta förändringar i synen på allvar och reagera snabbt.

• Vänta inte med att söka hjälp – tillståndet kan vara akut.

• Följ ögonläkarens instruktioner noggrant efter operationen.

• Gå på regelbundna ögonundersökningar.

• Ta hand om dina ögon – och lyssna på dem.