Nätthinneavlossning är en allvarlig ögonsjukdom som kan leda till permanent synförlust om du inte får behandling i tid. Läs vidare här och få svar på de mest relevanta vad, varför, hur, när, vem och var-frågorna, så att du vet vad du ska vara uppmärksam på – och vad du ska göra om symtomen visar sig.
Vad är näthinnan?
Näthinnan är ett tunt lager av ljuskänsliga celler som sitter längst bak i ögat – som en slags inre filmrulle. Det är här ljuset kommer in i ögat och omvandlas till elektriska signaler som skickas vidare till hjärnan via synnerven. Det är så du ser. Näthinnan innehåller miljontals sinnesceller som registrerar ljus, färger och rörelser. I mitten sitter den gula fläcken, ’makula’, som säkerställer din skarpa syn. Näthinnan är avgörande för synen, och om den skadas kan det leda till allvarliga synproblem eller i värsta fall blindhet.
Vad är näthinneavlossning?
Näthinneavlossning, även kallat ’amotio retinae’, uppstår när näthinnan lossnar från sitt normala underlag. När det händer får näthinnan inte längre syre och näring, och det kan leda till synförlust om det inte behandlas snabbt. Näthinneavlossning börjar ofta med små revor eller hål i näthinnan som en följd av glaskroppsavlossning. Det gör att vätska kan sippra in bakom näthinnan och lyfta den bort från ögats vägg. Typiska symtom är ljusblixtar, plötsligt uppkomna ’flugor för ögonen’ och en mörk skugga som rör sig in över synfältet. Det är viktigt att reagera omedelbart – ju snabbare du får behandling, desto större är chansen att rädda synen.
Varför får du näthinneavlossning?
Det finns flera orsaker och riskfaktorer. Näthinneavlossning ses bland annat hos närsynta eller efter ögonskador, men beror ofta på åldersförändringar i glaskroppen – den geléliknande massan som fyller det mesta av ögat. När glaskroppen drar ihop sig kan den riva hål i näthinnan och låta vätska sippra in bakom näthinnan och lossa den. Få syn på de vanligaste orsakerna:
• Små revor i näthinnan som en följd av åldrande eller ögonskador.
• Kraftig närsynthet som ökar risken betydligt.
• Tidigare ögonoperationer t.ex. för grå starr.
• Ögonskador t.ex. vid sport eller fall.
• Ärftlighet om näthinneavlossning finns i din familj.
• Diabetes särskilt om du har diabetisk retinopati (nätthinneskada vid diabetes).
Hur upptäcker du näthinneavlossning?
Det viktigaste är att du reagerar på tidiga symtom. Näthinneavlossning utvecklas snabbt och utan smärta, så det är lätt att missa. Typiska symtom:
• Ljusblixtar särskilt i mörker.
• ’Flugor för ögonen’ (floaters) som är svarta prickar eller streck i synfältet.
• Skugga i synfältet ofta som en gardinliknande skugga.
• Suddig syn eller förvrängd syn.
• Plötslig synförlust i delar av ditt synfält. – du kan få ett eller flera av dessa symtom, och de kan utvecklas över timmar eller dagar.
När ska du söka hjälp?
Omedelbart. Om du plötsligt upplever ljusblixtar, många nya svarta fläckar eller en skugga i synen, ska du kontakta en ögonläkare eller åka till akuten med detsamma. Ju snabbare du får behandling, desto större är chansen att rädda din syn. Du får inte vänta och se, då du kan förlora dyrbar tid om din näthinna redan har lossnat.
Vem riskerar att få näthinneavlossning?
Även om alla kan drabbas, är vissa grupper mer utsatta än andra. Du har större risk om du:
• Är över 50 år då åldersförändringar ökar risken.
• Är mycket närsynt särskilt vid styrkor över -6.
• Har genomgått ögonoperation tidigare.
• Har haft näthinneavlossning i det andra ögat.
• Har varit utsatt för ögonskador.
• Har en ärftlig ögonsjukdom.
– om du tillhör någon av dessa grupper bör du vara särskilt uppmärksam på förändringar i din syn.
Hur ställer ögonläkaren diagnosen?
Ögonläkaren ställer diagnosen näthinneavlossning genom att först fråga om dina symtom som t.ex. ljusblixtar, ’flugor för ögonen’ eller suddig syn. Därefter undersöks ditt öga med specialutrustning, typiskt efter att pupillen har vidgats med ögondroppar. Med ett oftalmoskop eller en spaltlampa med lins kan läkaren se om näthinnan har lossnat. Om det finns blödningar eller oklarheter kan en ultraljudsscanning komplettera. Diagnosen baseras på undersökningen och dina symtom, och vid misstanke om näthinneavlossning remitteras du snabbt för behandling. Undersökningen är smärtfri, men det kan ta lite tid – särskilt om du behöver få pupillerna vidgade.
Hur behandlas du för näthinneavlossning?
Behandlingen av näthinneavlossning beror på hur allvarlig avlossningen är och var den sitter. I de flesta fall krävs en operation, som måste utföras snabbt för att rädda synen. Den vanligaste metoden är vitrektomi, där ögonläkaren tar bort glaskroppen och ersätter den med gas eller olja för att trycka näthinnan på plats. I vissa fall kompletteras med laser eller frybehandling för att stänga hål i näthinnan.
Efter operationen ska du hålla huvudet i en viss position i några dagar, så att gasen trycker på rätt ställe. Synen återkommer gradvis under veckor till månader, och resultatet beror särskilt på om den gula fläcken har påverkats. Den gula fläcken, även kallad ’makula’, är det område mitt på näthinnan som gör det möjligt att se skarpt och läsa detaljer. Om näthinneavlossningen når makula är det större risk för permanent synförlust.
Hur är dina chanser att få tillbaka synen?
Det beror först och främst på om den gula fläcken är involverad. Om makula inte har lossnat, har du upp till 90-95% chans att få nästan all syn tillbaka. Om makula har lossnat, har du kanske bara 50% chans till god syn igen, och det blir sällan helt normalt. Ju tidigare du får behandling, desto bättre är dina chanser.
Hur förebygger du näthinneavlossning?
Du kan inte alltid förhindra det, men du kan göra mycket för att minska risken och reagera i tid. Det handlar särskilt om att känna till dina symtom och få regelbundna ögonundersökningar – särskilt om du är närsynt eller tidigare har genomgått en ögonoperation. Sök ögonläkare omedelbart om du upplever synstörningar som ljusblixtar, svarta prickar och streck eller en skugga i synfältet. Snabbt agerande kan göra skillnaden mellan bevarad och förlorad syn. Få syn på de bästa råden:
• Få regelbundna ögonundersökningar, särskilt om du är närsynt eller över 50.
• Var uppmärksam på förändringar i din syn och reagera snabbt.
• Skydda dina ögon vid sport och trädgårdsarbete med solglasögon eller glasögon utan styrka, om det finns risk för stötar.
• Få behandlat näthinnesprickor tidigt, innan de blir till avlossningar.
• Håll din diabetes under god kontroll, om du har det.
Näthinneavlossning och tid för läsglasögon – hänger det ihop?
Inte direkt men det finns ett indirekt samband. När du kommer i 40-årsåldern och börjar behöva läsglasögon, beror det på åldersrelaterad långsynthet (presbyopi), där ögats lins förlorar förmågan att ställa skarpt på objekt nära. Det i sig ökar inte risken för näthinneavlossning, men i samma åldersgrupp börjar glaskroppen (gelén som fyller ditt öga) att förändras och lossna från näthinnan. Detta kallas åldersrelaterad glaskroppsavlossning, och det händer nästan alla med tiden. Hos vissa kan det dra hål i näthinnan, och det kan leda till näthinneavlossning.
Korta frågor/svar:
Vad är näthinneavlossning?
En lossnad näthinna i ögat som kan leda till permanent synförlust.
Varför uppstår det?
Sprickor i näthinnan, närsynthet, ålder, trauma, sjukdom.
Hur upptäcker du det?
Ljusblixtar, svarta prickar och streck, skuggseende och nedsatt syn.
När ska du reagera?
Omedelbart – det är ett akut tillstånd.
Vem drabbas?
Mest personer över 50, närsynta och de med ögonskador och diabetes.
Var behandlas det?
På ögonkirurgiska avdelningar och sjukhus.
Eas upplevelse av näthinneavlossning
“Jag trodde bara det var åldern – men så började skuggan växa”
• Namn: Ea, 57 år
• Bakgrund: jurist, närsynt (-6 på båda ögonen)
I början hade jag problem med ’flugor för ögonen’ – sådana svarta prickar som dansade runt, särskilt när jag tittade på en upplyst skärm. Jag tänkte inte så mycket på det, då jag hade hört att det kom med åldern. Men en söndag morgon vaknade jag och upplevde ett märkligt blink i vänster öga. Det verkade som en blixt i kanten av mitt synfält, som kom varje gång jag rörde ögat snabbt från sida till sida. Det var inte obehagligt, men det verkade inte normalt. Ett par dagar senare, på väg hem från jobbet, såg jag en skugga i den nedre delen av synfältet – det liknade en mörk gardin som var halvt neddragen över ögat. Skuggan rörde sig inte, men den växte lite under kvällen. Jag ringde min ögonläkare nästa morgon och beskrev mina symtom, och de bad mig komma in med detsamma.
“Du måste opereras snarast”
Hos ögonläkaren fick jag droppar i ögat som vidgade pupillen. Det gjorde att läkaren kunde se hela vägen in till näthinnan. Han använde ett starkt ljus och en speciell apparat – och efter några minuter kunde han tyvärr konstatera att det handlade om en näthinneavlossning. Jag skulle opereras samma dag. Jag blev rädd. Jag hade aldrig varit i full narkos förut, och tanken på att någon skulle operera i mitt öga var skrämmande. Men läkaren förklarade lugnt för mig att ju snabbare jag opererades, desto större var chansen att få tillbaka synen.
Operationen och de första dagarna efteråt
Jag skickades vidare till ögonavdelningen på Rigshospitalet, där en ögonkirurg bekräftade att jag hade näthinneavlossning. Operationen utfördes samma kväll – en vitrektomi, där de tog bort glaskroppen och ersatte den med en gasbubbla för att hålla näthinnan på plats. Efter operationen var det viktigt att ligga med huvudet nedåt de första dagarna, så att gasen tryckte på rätt ställe i ögat. Det var tufft och krävde tålamod, särskilt eftersom jag inte fick sova på rygg. Synen i det opererade ögat var mycket suddig de första veckorna – som att titta genom ett smutsigt fönster.
Hur går det idag?
Idag, nästan ett år senare, är min syn i vänster öga nästan normal. Jag ser lite suddigt i kanten, och jag har fortfarande några "flugor för ögonen", men det är ingenting jämfört med vad som kunde ha hänt med min syn. Jag har lärt mig att jag aldrig ska ignorera förändringar i min syn. Hade jag väntat några dagar till, kunde det ha varit för sent. Nu får jag mitt andra öga kontrollerat regelbundet, och jag har blivit bättre på att lyssna på mina ögon.
Eas råd till dig:
• Ta förändringar i din syn på allvar och agera snabbt.
• Vänta inte med att söka hjälp – det kan vara akut.
• Följ ögonläkarens instruktioner noga efter operationen.
• Få regelbundna ögonundersökningar.
• Ta hand om dina ögon – lyssna på dem.
