Glaskroppsavlossning

Glaskroppssammanfall är en naturlig åldersrelaterad förändring i ditt öga som typiskt inträffar runt 40-50 års ålder och kan leda till synstörningar som ’flugor framför ögonen’, ljusblixtar och skuggor i synfältet. Ofta är det ofarligt och kräver ingen behandling, men kan i vissa fall vara mycket besvärande. Läs vidare här och få upp ögonen för vad glaskroppssammanfall är och när det kan vara nödvändigt att söka hjälp.

Vad är glaskroppssammanfall?

Glaskroppssammanfall, även kallat bakre glaskroppsavlossning, är en naturlig förändring i ditt öga som uppstår med åldern när glaskroppen långsamt blir mindre fast och kollapsar. Förändringen gör att glaskroppen drar sig bort från näthinnan och att den svaga fästpunkten till näthinnan baktill i ögat brister. Denna process kallas glaskroppssammanfall och kan leda till synstörningar som ljusblixtar, rörliga grumlingar, även kända som mouches volantes (flugor framför ögonen), skuggor och mörka fläckar i synfältet. Även om det ofta är ofarligt och inte kräver behandling, kan det i vissa fall vara besvärande eller ge komplikationer som näthinneavlossning, vilket kräver omedelbar behandling.

Varför sker glaskroppssammanfall?

Glaskroppen är en fast geléklump som fyller ut ditt öga och sitter fast på näthinnan. Allt eftersom vi blir äldre börjar kollagenfibrerna i glaskroppen att klumpa ihop sig och den fasta strukturen blir till en flytande massa. Denna process gör att glaskroppen successivt kommer att bli mindre och falla ihop. Sammanfallet gör att glaskroppen drar sig bort från näthinnan, vilket kan orsaka besvär i ditt synfält. När glaskroppen drar sig bort från din näthinna kan det skapa drag på näthinnans yta. Detta kan utlösa ljusblixtar, eftersom sinnescellerna i näthinnan reagerar på den mekaniska stimuleringen. De rörliga grumlingarna, som känns som "flygande flugor", uppstår när små kollagenfibrer eller rester av glaskroppen svävar runt i den flytande glaskroppen och kastar skuggor på näthinnan.

Vem får glaskroppssammanfall?

De allra flesta kommer att uppleva glaskroppssammanfall i sina liv, och kommer att få symtom som rörliga grumlingar i glaskroppen från 40-50-årsåldern. Utöver naturligt åldrande kan andra orsaker också öka risken för att glaskroppssammanfall uppstår tidigare eller mer plötsligt. Personer med hög närsynthet har ofta ett längre öga, vilket kan förändra glaskroppens struktur och göra att den krymper snabbare och sammanfallet sker tidigare än hos normalsynta personer. Ögonskador, ögonoperationer eller diabetes kan också påskynda processen.

Hur känns glaskroppssammanfall?

Symtomen vid glaskroppssammanfall kan variera från person till person, men ofta kommer du att märka synstörningar som:

• Flytande grumlingar i synfältet är det vanligaste symtomet. Du kan uppleva en fläck eller en linje som flyttar sig när du ändrar blickriktning. Det kan också upplevas som att flugor flyger förbi ögat – även kallat mouches volantes. Dessa grumlingar försvinner inte, men oftast kommer du att vänja dig vid dem med tiden.

• Ljusblixtar som blixtar eller ljusblixtar är ett annat symtom. Ljusblixtarna ses ofta åt sidan i synfältet och varar ett par sekunder.

Symtomen beror på att glaskroppen lossnar från näthinnan, vilket kan kasta skuggor på synfältet. Flytande grumlingar rör sig när du rör ögonen och kan vara mest synliga när du tittar på något ljust, t.ex. en vit vägg eller en upplyst skärm. Ljusblixtar uppstår när glaskroppen drar i näthinnan, vilket stimulerar de ljuskänsliga cellerna i ögat. För vissa personer kan symtomen vara mycket besvärande i början, men de avtar med tiden, eftersom hjärnan vänjer sig vid det och filtrerar bort dem från synintrycket. Om du upplever att symtomen förvärras med fler ljusblixtar, markant fler flytande grumlingar eller plötsligt nedsatt syn, ska du omedelbart söka en ögonläkare, eftersom det kan vara tecken på ett allvarligare tillstånd som näthinneavlossning.

Vad är näthinneavlossning (amotio retinae)?

När glaskroppen krymper och faller ihop drar den sig bort från näthinnans yta. Om bindningen till näthinnan är mycket stark, kommer draget i näthinnans yta att ge symtom av ljusblixtar. Om draget fortsätter kan det få näthinnan att brista och skapa näthinnebristningar, som kan utvecklas till näthinneavlossning. Näthinneavlossning är ett allvarligt tillstånd och kan i värsta fall leda till att du förlorar synen. Därför är det viktigt att söka läkarvård vid misstanke om näthinneavlossning.

Hur länge varar glaskroppssammanfall?

I princip kräver glaskroppssammanfall ingen behandling och kommer oftast att försvinna av sig självt efter ett par månader. Det kan dock variera från person till person och beror på hur snabbt glaskroppen drar sig bort från näthinnan, samt hur din kropp reagerar på sammanfallet. Men typiskt kommer det att ta från ett par månader till ett år för de flesta att vänja sig vid de förändringar och symtom som uppstår vid glaskroppssammanfallet. Få koll på de 3 faserna av glaskroppssammanfall:

1. Initial fas (0-3 månader):
Under de första månaderna kan symtom som ljusblixtar och flytande grumlingar som liknar "flygande flugor" (mouches volantes) eller "flygande linjer" och prickar vara det du ser, eftersom glaskroppen lossnar från näthinnan. Många kommer att uppleva att de flytande grumlingarna är mer synliga på en ljus vägg.

2. Anpassningsfas (3-6 månader):
Efter den första tiden börjar din hjärna att vänja sig vid de nya visuella intrycken. Många upplever att symtomen långsamt avtar, eftersom det blir färre flytande grumlingar, eller de filtreras bort av hjärnan. Ljusblixtar kan fortfarande uppstå, men de avtar också och blir mindre intensiva.

3. Långtidsfas (6-12 månader):
De flesta kommer att märka att deras syn stabiliseras över tid. Flytande grumlingar blir mindre synliga, eller de "fryser" på en viss plats i synfältet, vilket gör dem mindre irriterande. I många fall är det bara ett fåtal som fortfarande upplever problem efter ett år.

Hur vet du om du har glaskroppssammanfall?

En ögonläkare kan diagnostisera glaskroppssammanfall genom en noggrann ögonundersökning, där ögats inre undersöks med hjälp av en spaltlampa och ett oftalmoskop. I vissa fall används ultraljud för att utesluta komplikationer.

Kan du opereras för glaskroppssammanfall?

I de flesta fall kräver glaskroppssammanfall ingen behandling, eftersom symtomen kommer att avta med tiden. Men om symtomen är mycket besvärande och påverkar din vardag, kan kirurgisk behandling övervägas, såsom vitrektomi (kirurgiskt avlägsnande av glaskroppen) eller laserbehandling (YAG-laser vitreolys).

Kan du se utan glaskropp?

Glaskroppen är som tidigare beskrivits en geléklump som fyller ögat och hjälper till att bibehålla ögats form. Även om glaskroppen har en viktig funktion i ögats tidiga utveckling, är den inte avgörande för synförmågan i sig. När glaskroppen tas bort ersätts den med en vätska eller gas, som med tiden ersätts av ögats egen vätska (kammarvätska). Eftersom glaskroppen främst består av vatten, har avlägsnandet av den ingen direkt inverkan på synförmågan, så länge näthinnan och linsen fungerar normalt.

När övervägs en glaskroppssammanfallsoperation?

• Om symtomen som 'flygande flugor', prickar och streck stör din syn mycket och påverkar din vardag och dagliga aktiviteter – t.ex. läsning, arbete och bilkörning.

• Om det finns kvarvarande ljusblixtar eller drag i näthinnan, vilket ökar risken för komplikationer som näthinneavlossning.

• Om blödningar uppstår i glaskroppen (som vid diabetisk retinopati).

Kan du förebygga glaskroppssammanfall?

Glaskroppssammanfall kan inte förebyggas, eftersom det är ett åldersrelaterat tillstånd som uppstår naturligt med tiden när du passerat 40+ och för vissa ännu tidigare. Men det finns en del du kan tänka på för att bevara friska ögon:

• Skydda dina ögon: Långvarig exponering för solens skadliga ultravioletta strålar är inte bra för dina ögon. Använd solglasögon med UV-skydd som skyddar dina ögon i solen. Se alla våra återvunna solglasögon och solglasögon med styrka

• Ät sunt: Livsmedel med A-, C- och E-vitamin samt zink och omega-3-fettsyror är bra för ögonhälsan – t.ex. grönkål, spenat, morötter, bär och fet fisk som lax.

• Begränsa skärmtid: För mycket skärmtid kan ge torra och trötta ögon. Kom ihåg att ta pauser och blinka mer för att bibehålla fukten i ögonen.

• Få tillräckligt med sömn: När du sover får ögonen möjlighet att vila och återhämta sig – de återhämtar sig under natten.

• Ögonundersökningar: Genomför regelbundna undersökningar hos en optiker eller ögonläkare – särskilt om du är närsynt eller har andra riskfaktorer som ögonskador och diabetes, som kan påskynda processen.

Är glaskroppssammanfall farligt?

Glaskroppssammanfall låter dramatiskt, men i de flesta fall är det ganska ofarligt. Även om glaskroppssammanfall är en normal del av kroppens åldrande, finns det symtom du bör ta på allvar. Det kan nämligen uppstå komplikationer som näthinneavlossning, som kräver snabb behandling för att undvika bestående synnedsättning. Om glaskroppen drar för mycket i näthinnan kan det uppstå små bristningar, som kan leda till näthinneavlossning. Detta kan resultera i synförlust om det inte behandlas snabbt. Symtom som tilltagande ljusblixtar, ökat antal "flugor framför ögonen" eller en stor skugga i synfältet bör därför alltid undersökas av en ögonläkare.

Glaskroppssammanfall och tid för läsglasögon – hänger det ihop?

Ja – glaskroppssammanfall och behovet av läsglasögon hänger ihop, men inte för att det ena direkt orsakar det andra. Det sker ofta samtidigt i livet – typiskt runt 40-50-årsåldern. Det är inte en slump. Med åldern blir din lins mindre flexibel. Det gör det svårare för dig att ställa in skärpan på texter och saker nära (presbyopi) – och det är därför du plötsligt behöver läsglasögon, även om du kanske har haft perfekt syn hela livet. Se vårt stora utbud av återvunna läsglasögon.

När ska du söka läkare?

Även om glaskroppssammanfall inte är farligt, är det viktigt att du håller extra koll på nedanstående symtom tiden efter det konstaterade glaskroppssammanfallet, eftersom det i sällsynta fall kan leda till allvarliga komplikationer såsom näthinneavlossning. Näthinneavlossning (amotio retinae) är ett allvarligt ögontillstånd där näthinnan – den tunna, ljuskänsliga membranen längst bak i ögat – lossnar från de underliggande lagren som förser den med näring och syre. Om tillståndet inte behandlas snabbt, kan det leda till permanent synförlust. Om du upplever ett eller flera av nedanstående symtom, som kan vara tecken på näthinneavlossning, ska du kontakta din praktiserande ögonläkare. Om det inte är möjligt att komma till en ögonläkare, bör du kontakta en jourläkare för en akuttid på en ögonklinik. Få koll på 5 symtom på näthinneavlossning:

• Tilltagande ljusblixtar.
• Markant fler flytande grumlingar "flugor framför ögonen".
• Suddig eller förvrängd syn.
• Plötsligt nedsatt syn.
• Kvarstående gråaktig skugga i synfältet.

Fakta om glaskroppssammanfall

• Glaskroppssammanfall börjar ofta från 40-50 års ålder.
• Ca 65% av alla över 65 år upplever ett glaskroppssammanfall.
• Vid 80 års ålder har upp till 90% haft ett glaskroppssammanfall i minst ett öga.
• Ca 80-90% av dem som undersöks för glaskroppssammanfall har inga bristningar i näthinnan.
• Ca 85-90% av fallen av glaskroppssammanfall kräver ingen behandling.
• Närsynta personer (myoper) kan uppleva det tidigare i livet – ofta i 30-40 års ålder.
• Tidigare ögonoperationer t.ex. grå starr ökar också risken.
• Upplevs oftast först i ett öga, men det andra ögat följer typiskt inom 6-24 månader.
• Ca 70-80% upplever plötsliga "flygande flugor" i synfältet.
• Ca 50% upplever ljusblixtar – särskilt i mörka omgivningar.
• Symtomen (flugor och ljusblixtar) avtar ofta gradvis under veckor till månader.
• Risken för komplikationer är störst under de första 6 veckorna efter att symtomen uppstår.
• Ca 1-3% utvecklar näthinneavlossning, som kräver akut behandling.