Glaskroppsavlossning

Glaskroppsavlossning är en naturlig, åldersrelaterad förändring i ögat som vanligtvis börjar uppstå vid 40–50 års ålder. Den kan orsaka synstörningar som "flugor framför ögonen", ljusblixtar och skuggor i synfältet. Oftast är tillståndet ofarligt och kräver ingen behandling, men ibland kan symtomen vara mycket besvärande. Läs vidare och få bättre koll på vad glaskroppsavlossning är, varför det uppstår och när du behöver söka hjälp.

Vad är glaskroppsavlossning?

Glaskroppsavlossning, även kallad bakre glaskroppsavlossning eller glaskroppssammanfall, är en naturlig förändring i ögat som uppstår med åldern när glaskroppen gradvis blir mindre fast och börjar sjunka ihop.

Förändringen gör att glaskroppen drar sig bort från näthinnan och att dess fäste vid näthinnan längst bak i ögat släpper.

Den här processen kallas glaskroppsavlossning och kan orsaka synstörningar som ljusblixtar, rörliga grumlingar – även kallade mouches volantes (flugor framför ögonen) – skuggor och mörka prickar i synfältet.

Även om glaskroppsavlossning oftast är ofarligt och inte kräver behandling kan det ibland vara besvärande. I vissa fall kan komplikationer uppstå, exempelvis näthinneavlossning, som kräver omedelbar behandling.

Varför uppstår glaskroppsavlossning?

Glaskroppen är en geléliknande massa som fyller ut ögat och sitter fäst vid näthinnan.

När vi blir äldre börjar kollagenfibrerna i glaskroppen klumpa ihop sig samtidigt som den fasta, geléliknande strukturen gradvis blir mer flytande.

Den här förändringen gör att glaskroppen långsamt krymper och sjunker ihop. När det sker drar den sig bort från näthinnan, vilket kan orsaka olika synstörningar.

När glaskroppen lossnar från näthinnan kan den dra i näthinnans yta. Det kan utlösa ljusblixtar eftersom näthinnans sinnesceller reagerar på den mekaniska påverkan.

De rörliga grumlingarna, som ofta upplevs som små "flygande flugor", uppstår när kollagenfibrer eller små rester av glaskroppen svävar omkring i den mer flytande glaskroppen och kastar skuggor på näthinnan.

Vem drabbas av glaskroppsavlossning?

De allra flesta kommer att uppleva glaskroppsavlossning någon gång under livet. Många börjar märka symtom som rörliga grumlingar i synfältet redan vid 40–50 års ålder.

Förutom det naturliga åldrandet finns det andra faktorer som kan öka risken för att glaskroppsavlossning uppstår tidigare eller mer plötsligt.

Personer med kraftig närsynthet har ofta ett längre öga, vilket kan påverka glaskroppens struktur och göra att den krymper snabbare. Det innebär att glaskroppsavlossning kan inträffa tidigare än hos personer med normal syn.

Även ögonskador, tidigare ögonoperationer och diabetes kan påskynda processen.

Hur känns glaskroppsavlossning?

Symtomen vid glaskroppsavlossning varierar från person till person, men det är vanligt att uppleva följande synstörningar:

• Rörliga grumlingar i synfältet: Det vanligaste symtomet är små prickar, fläckar eller trådar som rör sig när du ändrar blickriktning. Det kan kännas som att små flugor flyger framför ögonen, vilket också kallas mouches volantes. Grumlingarna försvinner inte alltid, men de flesta vänjer sig vid dem med tiden.

• Ljusblixtar: Ett annat vanligt symtom är korta ljusblixtar som påminner om små blixtar. De syns ofta ute i kanten av synfältet och varar vanligtvis några sekunder.

Symtomen uppstår när glaskroppen lossnar från näthinnan och förändringarna gör att skuggor faller på näthinnan.

De rörliga grumlingarna följer med när du rör ögonen och är ofta lättast att upptäcka när du tittar mot en ljus bakgrund, exempelvis en vit vägg eller en upplyst skärm.

Ljusblixtarna uppstår när glaskroppen drar i näthinnan och stimulerar ögats ljuskänsliga celler.

För vissa kan symtomen vara mycket störande i början. Lyckligtvis brukar de bli mindre märkbara med tiden eftersom hjärnan vänjer sig vid de nya synintrycken och gradvis börjar filtrera bort dem.

Om symtomen däremot förvärras, exempelvis om du får fler ljusblixtar, betydligt fler rörliga grumlingar eller plötsligt försämrad syn, ska du omedelbart söka vård hos en ögonläkare. Det kan nämligen vara tecken på ett allvarligare tillstånd som näthinneavlossning.

Vad är näthinneavlossning (amotio retinae)?

När glaskroppen krymper och sjunker ihop drar den sig bort från näthinnans yta.

Om glaskroppen sitter mycket hårt fast vid näthinnan kan draget i näthinnan orsaka ljusblixtar.

Om draget fortsätter kan det uppstå små bristningar i näthinnan. Dessa bristningar kan i sin tur utvecklas till näthinneavlossning.

Näthinneavlossning är ett allvarligt tillstånd som i värsta fall kan leda till att du förlorar synen.

Därför är det mycket viktigt att söka vård om du misstänker näthinneavlossning.

Hur länge varar glaskroppsavlossning?

Glaskroppsavlossning kräver i regel ingen behandling, och symtomen brukar ofta minska av sig själva efter några månader.

Hur lång tid det tar varierar från person till person och beror bland annat på hur snabbt glaskroppen lossnar från näthinnan och hur kroppen reagerar på förändringen.

För de flesta tar det vanligtvis från några månader upp till ett år att vänja sig vid de synförändringar och symtom som uppstår.

Här får du koll på de 3 faserna vid glaskroppsavlossning:

1. Inledande fas (0–3 månader):

Under de första månaderna kan du uppleva ljusblixtar och rörliga grumlingar som liknar "flygande flugor" (mouches volantes), små trådar eller prickar i synfältet.

Symtomen uppstår när glaskroppen börjar lossna från näthinnan. Många märker att grumlingarna syns extra tydligt när de tittar mot en ljus vägg eller annan ljus bakgrund.

2. Anpassningsfas (3–6 månader):

Efter den första tiden börjar hjärnan vänja sig vid de nya synintrycken.

Många upplever att symtomen gradvis blir mindre besvärande, antingen för att de rörliga grumlingarna blir färre eller för att hjärnan börjar filtrera bort dem.

Ljusblixtar kan fortfarande förekomma, men brukar också minska i både antal och intensitet.

3. Långtidsfas (6–12 månader):

De flesta märker att synen stabiliseras med tiden.

De rörliga grumlingarna blir mindre synliga eller kan upplevas som att de stannar kvar på en viss plats i synfältet, vilket gör dem mindre störande.

I många fall är det bara ett fåtal personer som fortfarande upplever besvär efter ett år.

Hur vet du om du har glaskroppsavlossning?

En ögonläkare kan diagnostisera glaskroppsavlossning genom en noggrann ögonundersökning.

Vid undersökningen granskas ögats inre med hjälp av en spaltlampa och ett oftalmoskop, ett särskilt instrument som används för att undersöka ögats bakre delar.

I vissa fall används även ultraljud för att utesluta eventuella komplikationer.

Kan man operera glaskroppsavlossning?

I de flesta fall behövs ingen behandling eftersom symtomen vanligtvis avtar med tiden.

Om besvären däremot är mycket störande och påverkar din vardag kan en operation i vissa fall övervägas.

Det kan exempelvis handla om vitrektomi, där glaskroppen avlägsnas kirurgiskt, eller laserbehandling med så kallad YAG-laservitreolys.

Kan du se utan glaskroppen?

Som vi tidigare har beskrivit är glaskroppen en geléliknande massa som fyller ut ögat och hjälper till att bevara dess form.

Även om glaskroppen har en viktig funktion under ögats tidiga utveckling är den inte avgörande för själva synförmågan.

När glaskroppen avlägsnas vid en operation ersätts den med en vätska eller gas, som med tiden ersätts av ögats egen vätska (kammarvätska).

Eftersom glaskroppen till största delen består av vatten påverkar det inte synförmågan direkt att ta bort den, förutsatt att näthinnan och linsen fungerar normalt.

När kan en operation vid glaskroppsavlossning bli aktuell?

En operation kan övervägas i följande situationer:

• Om symtom som "flygande flugor", prickar och streck stör synen så mycket att de påverkar din vardag och dina dagliga aktiviteter, exempelvis läsning, arbete eller bilkörning.

• Om du fortfarande upplever ljusblixtar eller dragningar i näthinnan, vilket kan öka risken för komplikationer som näthinneavlossning.

• Om det uppstår blödningar i glaskroppen, exempelvis vid diabetisk retinopati.

Kan man förebygga glaskroppsavlossning?

Glaskroppsavlossning går inte att förebygga eftersom det är en naturlig åldersrelaterad förändring som vanligtvis uppstår efter 40 års ålder, och hos vissa ännu tidigare.

Däremot finns det flera saker du kan tänka på för att ta hand om dina ögon och bevara en god ögonhälsa:

• Skydda dina ögon: Långvarig exponering för solens skadliga UV-strålning är inte bra för ögonen. Använd därför solglasögon med UV-skydd när du vistas i solen. Upptäck alla våra solglasögon och solglasögon med styrka.

• Ät hälsosamt: Livsmedel som innehåller vitamin A, C och E samt zink och omega-3-fettsyror är bra för ögonhälsan. Exempel på sådana livsmedel är grönkål, spenat, morötter, bär och fet fisk som lax.

• Begränsa skärmtiden: För mycket tid framför en skärm kan göra ögonen torra och trötta. Kom ihåg att ta regelbundna pauser och blinka oftare för att hjälpa ögonen att behålla sin naturliga fukt.

• Sov tillräckligt: När du sover får ögonen möjlighet att vila och återhämta sig. Under natten får ögonen den återhämtning de behöver.

• Gå på regelbundna ögonundersökningar: Låt en optiker eller ögonläkare undersöka dina ögon regelbundet, särskilt om du är närsynt eller har andra riskfaktorer som tidigare ögonskador eller diabetes, vilka kan påskynda processen.

Är glaskroppsavlossning farligt?

Glaskroppsavlossning låter kanske dramatiskt, men i de allra flesta fall är tillståndet ganska ofarligt.

Även om glaskroppsavlossning är en naturlig del av kroppens åldrande finns det vissa symtom som du bör ta på allvar.

Ibland kan komplikationer som näthinneavlossning uppstå, vilket kräver snabb behandling för att undvika bestående synnedsättning.

Om glaskroppen drar för kraftigt i näthinnan kan små bristningar bildas. Dessa kan i sin tur orsaka näthinneavlossning, som kan leda till synförlust om tillståndet inte behandlas snabbt.

Därför bör symtom som ökande ljusblixtar, plötsligt fler "flugor framför ögonen" eller en stor skugga i synfältet alltid undersökas av en ögonläkare.

Glaskroppsavlossning och behov av läsglasögon – finns det ett samband?

Ja, glaskroppsavlossning och behovet av läsglasögon hänger ihop, men inte för att det ena direkt orsakar det andra.

De två förändringarna inträffar ofta under samma period i livet, vanligtvis vid 40–50 års ålder. Och det är ingen slump.

Med åldern blir ögats naturliga lins mindre flexibel. Det gör att du får svårare att fokusera på text och föremål på nära håll, ett tillstånd som kallas presbyopi (ålderssynthet).

Det är därför du plötsligt kan behöva läsglasögon, även om du har haft perfekt syn hela livet.

Upptäck vårt stora sortiment av läsglasögon och hitta ett par som både hjälper dig att se skarpt och ger din stil det lilla extra!

När ska du söka vård?

Även om glaskroppsavlossning i de flesta fall är ofarligt är det viktigt att vara extra uppmärksam på vissa symtom under tiden efter att tillståndet har konstaterats.

I sällsynta fall kan glaskroppsavlossning nämligen leda till allvarliga komplikationer som näthinneavlossning.

Näthinneavlossning (amotio retinae) är ett allvarligt ögontillstånd där näthinnan, det tunna och ljuskänsliga lagret längst bak i ögat, lossnar från de underliggande vävnader som förser den med näring och syre.

Om tillståndet inte behandlas snabbt kan det orsaka permanent synförlust.

Om du upplever ett eller flera av symtomen nedan, som kan vara tecken på näthinneavlossning, ska du omedelbart kontakta en ögonläkare.

Om du inte kan få en akut tid hos en ögonläkare bör du kontakta jourvården eller en akutmottagning för att få en snabb bedömning på en ögonklinik.

Håll utkik efter dessa 5 symtom på näthinneavlossning:

• Tilltagande ljusblixtar.

• Plötsligt betydligt fler rörliga grumlingar, även kallade "flugor framför ögonen".

• Suddig eller förvrängd syn.

• Plötsligt försämrad syn.

• En ihållande gråaktig skugga i synfältet.

Fakta om glaskroppsavlossning

• Glaskroppsavlossning börjar ofta uppstå vid 40–50 års ålder.

• Cirka 65 % av alla personer över 65 år upplever glaskroppsavlossning.

• Vid 80 års ålder har upp till 90 % haft glaskroppsavlossning i minst ett öga.

• Cirka 80–90 % av dem som undersöks för glaskroppsavlossning har inga bristningar i näthinnan.

• Cirka 85–90 % av fallen av glaskroppsavlossning kräver ingen behandling.

• Närsynta personer (myoper) kan uppleva glaskroppsavlossning tidigare i livet, ofta redan vid 30–40 års ålder.

• Tidigare ögonoperationer, exempelvis operation för grå starr, ökar också risken.

• Glaskroppsavlossning uppstår oftast först i det ena ögat, men det andra ögat påverkas vanligtvis inom 6–24 månader.

• Cirka 70–80 % upplever plötsligt "flygande flugor" i synfältet.

• Cirka 50 % upplever ljusblixtar, särskilt i mörka miljöer.

• Symtomen, som rörliga grumlingar och ljusblixtar, avtar ofta gradvis under veckor eller månader.

• Risken för komplikationer är som störst under de första 6 veckorna efter att symtomen har uppstått.

• Cirka 1–3 % utvecklar näthinneavlossning, vilket kräver akut behandling.