AMD (åldersrelaterad makuladegeneration)

Åldersrelaterad makuladegeneration (förkortat AMD) är en allvarlig ögonsjukdom, men som tur är kan du fortfarande leva ett aktivt och självständigt liv med AMD. En tidig diagnos, förändrade levnadsvanor och rätt behandling kan göra stor skillnad – både för din syn och din livskvalitet. Läs vidare och få bättre koll på vilka symtom AMD ger, varför sjukdomen uppstår och hur den behandlas.

Vad är AMD?

AMD står för åldersrelaterad makuladegeneration och är en ögonsjukdom som drabbar gula fläcken (makula) i näthinnan. Det är den del av ögat som gör att vi kan se skarpt och tydligt – exempelvis när vi läser, känner igen ansikten och urskiljer små detaljer.

När gula fläcken skadas försämras det centrala seendet gradvis. Du kan uppleva att det du tittar rakt på blir suddigt eller förvrängt, medan det perifera seendet (sidosynen) ofta finns kvar.

AMD drabbar framför allt personer över 60 år och är en av de vanligaste orsakerna till synförlust i västvärlden.

Tidigare kallades tillståndet för "åldersförkalkning", men trots namnet beror sjukdomen inte på kalk.

Hur känns AMD?

I början märker du ofta nästan ingenting. Symtomen kan komma smygande, särskilt vid torr AMD.

Du kan exempelvis märka att du behöver starkare belysning för att se tydligt, att färger upplevs som blekare eller mindre klara eller att raka linjer, som dörrkarmar, börjar se vågiga eller sneda ut.

Små områden mitt i synfältet kan också bli suddiga eller mörka.

Många upptäcker inte förändringarna förrän det börjar bli svårt att läsa, känna igen ansikten eller titta på tv.

Vid våt AMD kan symtomen däremot uppstå plötsligt, ofta i ett öga i taget.

Många beskriver det som att synen försvinner i mitten av synfältet. Kontrastseendet kan också försämras, vilket gör det svårare att skilja mellan ljus och skugga. Dessutom kan ansikten och bokstäver upplevas som förvrängda.

Vilka är de första symtomen på AMD?

Som vi redan har nämnt påverkar AMD framför allt det centrala seendet, medan det perifera seendet (sidosynen) vanligtvis bevaras.

Därför märker många inte av sjukdomen direkt, men med tiden börjar synförändringarna bli tydligare.

Håll utkik efter de första symtomen på AMD:

• Suddig syn, särskilt i mitten av synfältet.

• Flimmer eller mörka fläckar i det centrala seendet.

• Svårigheter att se i svag belysning.

• En känsla av att det saknas "bitar" i bilden du tittar på.

• Långsam anpassning mellan mörker och ljus.

Många beskriver synen som att titta genom dimma, smutsiga glasögon eller en kamera med grynig bild:

"Jag kan se att det står något – men inte vad det står."

"När jag tittar på en person försvinner näsan och munnen."

"Ansikten blir suddiga och det känns som att något täcker mitten av bilden."

Vad orsakar AMD?

Det finns inte en enda orsak till åldersrelaterad makuladegeneration (AMD).

Sjukdomen är multifaktoriell, vilket innebär att flera faktorer samverkar, exempelvis ärftlighet, ålder och livsstil.

Här är de 6 vanligaste riskfaktorerna för AMD:

1. Ålder (den viktigaste riskfaktorn)

AMD drabbar framför allt personer över 60 år och risken ökar med stigande ålder.

2. Genetik (ärftlighet)

Om du har föräldrar eller syskon med AMD löper du själv en ökad risk att utveckla sjukdomen. Forskare har identifierat flera genvarianter som kan öka sannolikheten för att drabbas.

3. Exponering för ljus och UV-strålning

Långvarig exponering för starkt ljus eller UV-strålning kan öka risken. Använd därför alltid solglasögon med UV-skydd, särskilt när du vistas i starkt solljus.

4. Rökning

Rökning är den livsstilsfaktor som har starkast dokumenterat samband med AMD. Rökning försämrar blodförsörjningen till ögat och ökar den oxidativa stressen.

Rökare löper upp till 4 gånger högre risk att utveckla AMD.

5. Kost och livsstil

Brist på antioxidanter, zink, lutein, omega-3-fettsyror och andra viktiga näringsämnen kan öka risken.

En ohälsosam kost, övervikt och brist på motion kan öka inflammationen i kroppen – även i ögonen.

6. Cirkulationsproblem

Högt blodtryck och förhöjda kolesterolvärden kan skada de små blodkärlen i näthinnan.

Försämrad blodcirkulation kan öka risken för både torr och våt AMD.

Kort sagt: AMD uppstår genom en kombination av åldersrelaterade förändringar, genetisk sårbarhet och livsstilsfaktorer som rökning, kost och sjukdomar som påverkar blodcirkulationen.

Vad är torr och våt AMD?

AMD står för åldersrelaterad makuladegeneration och delas in i två huvudtyper: torr AMD och våt AMD.

Båda formerna påverkar det centrala seendet, men de utvecklas på olika sätt och i olika takt.

1. Torr AMD (atrofisk form)

Torr åldersrelaterad makuladegeneration är den vanligaste formen och står för cirka 85–90 % av fallen.

Vid torr AMD bryts cellerna i näthinnan gradvis ner samtidigt som avfallsprodukter, så kallade drusen, samlas i ögat.

Synförlusten utvecklas vanligtvis långsamt.

Håll utkik efter de vanligaste symtomen på torr AMD:

• Suddig syn i mitten av synfältet.

• Behov av starkare belysning när du läser.

• Svårigheter att känna igen ansikten.

2. Våt AMD (neovaskulär form)

Våt AMD är mer ovanlig och står för cirka 10–15 % av fallen, men orsakar majoriteten av den allvarliga synförlusten vid AMD.

Sjukdomen uppstår när onormala blodkärl växer fram under näthinnan och börjar läcka vätska eller blod.

Detta kan leda till en snabbare och mer omfattande försämring av synen.

Håll utkik efter de vanligaste symtomen på våt AMD:

• Snabbt försämrad syn.

• Vågiga eller förvrängda linjer, exempelvis att en rak dörrkarm ser böjd ut.

• Mörka eller tomma fläckar i mitten av synfältet.

Hur upptäcks AMD?

Ju tidigare AMD upptäcks, desto större är möjligheterna att bromsa sjukdomens utveckling, särskilt vid den våta formen.

AMD upptäcks vanligtvis vid en ögonundersökning hos en ögonläkare med hjälp av följande metoder:

• Syntest och synfältsundersökning: Syntestet är den klassiska synundersökning som du kanske känner igen från optikern eller ögonläkaren. Synfältsundersökningen kontrollerar hela synfältet, både det du ser rakt framför dig och det du uppfattar ute i kanterna (det perifera seendet).

• Ögonbottenfotografering (fundusfoto): En fotografering av näthinnan och dess blodkärl som gör det möjligt att upptäcka förändringar, exempelvis ansamlingar av avfallsprodukter som kallas drusen.

• OCT-undersökning (optisk koherenstomografi): En avancerad undersökningsmetod som ger detaljerade tvärsnittsbilder av näthinnan, särskilt området kring gula fläcken (makula), där AMD utvecklas.

• Amslerrutnät (kan användas hemma): Ett enkelt hjälpmedel som kan hjälpa till att upptäcka tidiga tecken på AMD, särskilt den våta formen där synförvrängningar kan uppstå snabbt. Amslerrutnätet består av ett rutmönster med en prick i mitten. Genom att titta på rutnätet med ett öga i taget kan du upptäcka om linjerna ser vågiga eller sneda ut eller om delar av dem försvinner. Sådana förändringar kan vara tecken på problem i gula fläcken.

Så använder du Amslerrutnätet:

1. Håll rutnätet 30–35 cm från ansiktet i ett väl upplyst rum.

2. Täck för det ena ögat.

3. Fokusera på pricken i mitten i cirka 10 sekunder.

4. Lägg märke till om några linjer eller områden ser suddiga eller vågiga ut.

5. Upprepa testet med det andra ögat.

Om ögat är friskt ska alla delar av Amslerrutnätet se tydliga och jämna ut.

Om du upptäcker vågiga linjer, förvrängningar eller andra avvikelser bör du låta en optiker eller ögonläkare undersöka din syn.

Vilka behandlingar finns för AMD?

Torr AMD

Torr åldersrelaterad makuladegeneration utvecklas långsamt och går tyvärr inte att bota.

Däremot kan du bidra till att bromsa sjukdomens utveckling och skydda synen med kosttillskott som innehåller zink, vitamin C och E, lutein och omega-3-fettsyror.

En hälsosam livsstil med varierad kost och regelbunden motion har också stor betydelse för din ögonhälsa.

Läs gärna vårt blogginlägg med 10 goda råd för friska ögon om du vill få fler tips på hur du tar hand om din syn.

Som synhjälpmedel kan du även ha nytta av en bra läslampa och läsglasögon.

Våt AMD

Behandlingen av våt åldersrelaterad makuladegeneration har utvecklats mycket under de senaste åren.

Anti-VEGF-behandling är den vanligaste och mest effektiva läkemedelsbehandlingen mot våt AMD. Behandlingen kan stabilisera eller förbättra synen, särskilt om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede.

Läkemedlet injiceras direkt i ögat under lokalbedövning för att förhindra vätskeansamlingar, blödningar och ärrbildning som kan skada det centrala seendet.

Till en början ges vanligtvis 3 injektioner med 1 månads mellanrum. Därefter anpassas behandlingen efter behov, baserat på ögonundersökningar, skanningar och synförändringar.

Hur lever man med AMD?

Att få diagnosen åldersrelaterad makuladegeneration kan kännas skrämmande, särskilt eftersom sjukdomen påverkar det centrala seendet som du använder för att läsa, känna igen ansikten och se små detaljer.

Men som tur är kan du fortfarande leva ett aktivt och självständigt liv med AMD.

Här är några saker som kan underlätta vardagen:

• Anpassa hemmet med bra belysning, särskilt på platser där du brukar läsa.

• Använd synhjälpmedel och digitala verktyg som läsappar och ljudböcker.

• Sök psykologiskt stöd om du behöver det. Synförlust kan påverka det psykiska välbefinnandet och leda till både nedstämdhet och social isolering.

• Delta i rehabilitering och kurser som är anpassade för personer med synnedsättning.

Hur ser framtiden ut med AMD?

Om du får diagnosen åldersrelaterad makuladegeneration är det helt naturligt att fundera över frågan: "Hur kommer min framtid att se ut?"

Din syn kommer att förändras eftersom AMD påverkar det centrala seendet – den del av synen som du använder för att läsa, känna igen ansikten och urskilja detaljer.

Men det betyder inte att du blir helt blind!

Det perifera seendet finns kvar, vilket innebär att du fortfarande kan orientera dig, hitta vägen och uppfatta rörelser omkring dig.

Många personer med AMD klarar vardagen bra med hjälp av synhjälpmedel och olika anpassningar.

AMD innebär förändring – inte att livet tar slut

Framtiden kan fortfarande vara fylld av livskvalitet, gemenskap och meningsfulla upplevelser, även om du behöver göra vissa saker på ett annat sätt än tidigare.

Kom ihåg att …

… AMD påverkar synen, inte hela livet

Du kanske förlorar förmågan att läsa liten text, se ansikten tydligt eller köra bil. Men du behåller det perifera seendet, din förmåga att orientera dig och mycket annat.

… du kan lära dig nya sätt att göra saker

Med rätt hjälpmedel, nya vanor och stöd kan du fortsätta att läsa, laga mat, umgås med andra och leva ett aktivt liv.

… din identitet inte försvinner

AMD innebär en fysisk förändring, men du är fortfarande samma person. Många upplever att de med tiden anpassar sig till sin nya situation och upptäcker nya styrkor hos sig själva.

… det finns behandling, särskilt mot våt AMD

Injektioner i ögat kan stabilisera eller förbättra synen, och forskningen utvecklar ständigt nya behandlingsmöjligheter.

… du inte är ensam

Det finns synkonsulenter, patientföreningar, anhöriga och andra personer som lever med samma diagnos.

Du behöver inte hantera förändringarna på egen hand.